Ungdomars bostadbrist

Häromdagen redovisades viktiga undersökningar om ungdomars boende i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Ungdomar saknar ofta egen bostad och bor i betydligt högre grad än de vill kvar hos föräldrarna. Ungdomarna har vanligen begränsade möjligheter att betala. Ändå bor ungefär lika många i bostadsrätt som hyresrätt utöver några få procent som bor i äganderätt. Och så finns det förstås skillnader mellan unga ungdomar och lite äldre.

Hyresgästföreningen står bakom dessa undersökningar. Därför blir det också lite intresant hur de ser på varför vi har fått ett ungdomsbostadsproblem.

Jo, den viktigaste förklaringen anses förstås vara hyresgästföreningens mantra, dvs. omvandlingen till bostadsrätt! Visserligen är mer än 60 procent av bostäderna i Stockholms stad hyresrätt och 50 procent i Stockholms län. Mer än någon annanstans i Sverige.

För vår del ser vi ett betydligt vidare orsaker till ungdomars bostadsproblem. Och vill också peka på att hyresgästföreningen är i hög grad medansvarig till de problemen, även om det också finns andra ansvariga som kommuner, staten och byggsektorn. Och nya förslag från bland annat hyresgästföreningen kommer att förvärra situationen för ungdomar ytterligare.

Några skäl är:

1. Extrema hyror i nyproduktionen, också bland studentlägenheterna. Taffliga hyresförhandlingar är en viktig del av detta problem.

2. Stora hyreshöjningar vid större underhållsåtgärder. Det har framför allt drabbat det lite äldre bostadsbeståndet, där andelen smålägenheter är särskilt hög. Dvs. där ungdomar annars skulle kunna bo. Taffliga hyresförhandlingar är också här ett skäl.

3. Höga vinster hos allmännyttan och extra hyreshöjningar för de bostadsområden där de små lägenheterna och ungdomarna dominerar. En säregen typ av åtgärd som direkt slår mot ungdomar - och mot en del andra.

Som om inte detta skulle vara nog föreslår nu Hyresgästföreningen och SABO att allmännyttan ska kunna drivas med höga vinster och att hyrestaket - med sina brister - nu ska ersättas med något som i praktiken istället är förhandlade marknadshyror.

Det drabbar ungdomen hårt.

Inte vill vi väl ha det som i t ex Italien där ungdomarna bor hos föräldrarna till de blir 30+ och gifter sig. Och skaffar mycket få barn bland annat för att bostadssituationen ser ut som den gör. (Italiens befolkning sjunker rätt snabbt och förväntas fortsätta att sjunka!)

Under lång tid höjdes svenskarnas bostadsstandard snabbt, särskilt bland de med mindre inkomster. Bland annat de unga kunde i allt högre grad flytta från föräldrarna till moderna bostäder. Medel för detta var priskontroll i nyproduktionen samt en stark roll för allmännyttan och bostadskooperationen. Det statliga stödet var nog ungefär lika stort som idag, fast då gick det förstås till det priskontrollerade nya istället för som idag stöd till oligopolstyrda priser för nya och begagnade bostadsrätter och äganderätter.

Trots att det nu är tydligt vad mera marknad i bostadssektorn har inneburit, läggs ändå förslag - bland annat av Hyresgästföreningen och Sabo - om ännu mera marknad.

Varför inte istället ta tillbaka de delar av det gamla systemet som var bra? Och kanske kunna uppnå en höjd bostadsstandrad istället för den sänkning som nu pågått de senaste 15 åren?

Och så skulle vi vilja veta mer om bostadssituationen för bland annat ensamstående med barn och för pensionärer.

V