Regeringen har idag den 30 mars lagt ett förslag till riksdagen med förändringar för allmännyttan och för hyressättningen.
Med affärsmässighet och marknadsmässig avkastning för allmännyttan istället för självkostnadsprincipen samt en privat hyresrätt helt frikopplad från både allmännytta och kostnader leder förslagen till en "förhandlad marknadshyra". Ska allmännyttan ge samma vinst så krävs samma hyressättning för allmännyttiga som för privatägda bostäder. I princip är det de högsta privathyrorna som sätter den nya nivån.
Förslagen slår hårt mot hyresrätten, mot hyresgästerna och är förödande för en bostadspolitik för ett bra boende. Hyresgästerna, som i genomsnitt har väsentligt lägre inkomster än andra hushåll, kläms åt och får stora försämringar. Fastighetsägare höjer den redan höga vinsten och värdet av sina fastighetsinnehav. Kommuner får stora möjligheter att bekosta annan kommunal verksamhet med hyresgästernas hyror.
I förslagen finns inga hinder kvar mot för höga hyror överlag, bara mot enstaka försök till överhyror. Och så finns en möjlighet, en skyddsregel, att begränsa hyreshöjningarna till cirka 10 procent per år. Vid renovering finns inga gränser.
I dag begränsas hyreshöjningar i praktiken till kostnadsutvecklingen för att förvalta hyreshus eftersom hyrorna förhandlas efter allmännyttans kostnader. Inga sådana begränsningar kommer att finnas kvar om förslagen blir verklighet. Det blir bara hyresgästernas smärtgräns som blir kvar.
Förslaget innebär att allmännyttan ska drivas med marknadsmässiga avkastningskrav. De höga vinster som är regel för privatägda hyreshusbolag idag och de höjningar som förslagen leder till innebär krav på höga hyror också i allmännyttan.
Förslaget innehåller en begränsningsregel för vilka vinster som får föras över från kommunala bostadsbolag till övrig kommunal förvaltning. Den regeln är dock så vidlyftigt skriven att det i praktiken inte blir några begränsningar alls. Således kommer det att bli fullt möjligt för kommuner att använda de kommunala bostadsbolagen för att finansiera annan kommunal verksamhet och kräva höga hyror för att få utrymme för det. Eller som det brukar kallas, införa en extraskatt för hyresgäster.
Det är oerhört stötande att regeringen kommer med dessa förslag.
Villaägare och bostadsrättsinnehavare har fått stora kostnadssänkningar under mandatperioden. Villaägare och bostadsrättsföreningar driver med självklarhet sina bostäder med självkostnad efter själva köptillfället. Det finns inget som helst skäl till att hyresrätt skall drivas efter någon annan princip än självkostnad efter att huset byggts. Det finns inget som helst skäl till att hyresgäster, som i genomsnitt har väsentligt lägre inkomster än man har i andra upplåtelseformer, skall få väsentligt högre boendekostnader och vara extra utsatta för marknadspriser.
Förslagen får långtgående konsekvenser inte bara för hyresgästerna utan också för bostadsstandarden i Sverige, för bostadsmarknaden, för bostadsbyggandet och för Sveriges ekonomi.
Höga hyreshöjningar leder till höjda priser på bostadsrätt och äganderätt och således på sikt till en rejält sänkt bostadsstandard i alla tillväxtområden. Som vanligt slår den hårdast mot de som har de lägsta inkomsterna. De slår också hårdast mot tillväxtorternas möjligheter att utvecklas. Omvandlingen av hyresrätt till bostadsrätt påskyndas. Förslaget innebär inte någon som helst stimulans till ökat byggande av bostäder bara att det kommer att bli lika dyrt att bo i äldre hus som det nu är i nyproducerade. Det är i dagsläget 50-70 % högre hyror i nyproduktionen pga de höga byggkostnaderna. Med det nya förslaget kommer hyrorna i alla äldre fastigheter att kunna höjas upp emot nyproduktionsnivåerna. Det innebär i många tillväxtområden hyreshöjningar på tusentals kronor per månad
Hyresgästföreningens lednings agerande är ett stort svek mot hyresgästerna. Hyresgäst-föreningen bejakar i stort förslagen, med små (inte oviktiga) invändningar. Men det är uppenbart att Hyresgästföreningen i första hand har bevakat sina egna intressen i form av det förhandlingsmonopol som i praktiken blir följden av förslagen.
Förslaget är ett dråpslag mot majoriteten av landets ca tre miljoner hyresgäster.
Stockholm den 30 mars 2010
Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet
Margareta Friman-Scharin, ordförande
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar